De hoppas att fler väljer Industritekniska programmet

John Glimminger och William Grundström gick Industritekniska programmet och tog studenten 2011 ser tillbaka på sitt gymnasieval och kan inte annat än att konstatera att det var ett bra val.

Snart tio år efter gymnasiet är de gamla klasskompisarna John Glimminger och William Grundström tillbaka på samma plats. De arbetar på tranåsföretaget Tubex som tillverkar hydraulcylindrar och pneumatikcylindrar. 2008 valde John och William att börja på Industritekniska programmet, något som blev ett lyckat beslut när de ser tillbaka.
– Jag tyckte att det lät intressant och kände att jag ville göra något praktiskt. Jag ville gå en utbildning där jag visste att jag kunde börja arbeta direkt efter gymnasiet. Jag tror att det är många som har en fördom om att elever som väljer programmet är mindre motiverade och väljer det för att de inte orkar gå något annat. Så är det ju inte. Jag hade kunnat välja ett studieförberedande men jag ville få kombinationen av teori och praktik, säger William Grundström som idag arbetar som konstruktör/CAD-ritare på Tubex.

William och John har varit ute på grundskolorna och berättat om sitt yrke och det stora behov av utbildad arbetskraft som man ser inom branschen.
– Det är egentligen konstigt att inte fler väljer det Industritekniska programmet, för om man tittar på vilka som arbetar inom industri så träffar jag på många som valde att gå ett studieförberedande program på gymnasiet. Det som kanske inte många tänker på är att det är svårare att skaffa sig en yrkesutbildning som CNC-operatör efter gymnasiet än vad det är att läsa upp för att få högskolebehörighet, säger William Grundström.

När William tog studenten fick han jobb på Tubex där han hade gjort del av sin APL (praktik) och började som montör för att sedan jobba sig vidare till svets. Efter att arbetat några år som arbetsledare ville William gå vidare och utbilda sig till konstruktör.
– Med en bra utbildning i botten och komma ut till ett företag så finns det många möjligheter. Jag är väldigt glad att jag kunde läsa vidare. Det var en utbildning som företaget stod för och där jag dessutom fick lön samtidigt som jag läste, säger William.
Han förklarar att svårigheten att utbilda sig inom detta område efter gymnasiet är att många utbildningar är privata, kostar mycket och man måste frisätta tid för att kunna läsa.

John Glimminger valde att gå en annan väg än William. Under gymnasiet valde han svetsinriktningen på Industritekniska programmet.
– Jag hade aldrig hållit i en svets innan jag började utbildningen, så jag visste inte vad jag hade att vänta mig, berättar John Glimminger.
Han blev inte besviken utan tyckte att det var spännande att jobba med svetsning och han tyckte om att få varva teori och praktik.
– Jag upplevde att det var mycket frihet under ansvar, säger John.

John hade funderingar på att bli yrkeslärare efter gymnasiet men istället valde han att läsa vidare till internationell svetsspecialist, där man får lära sig mer om vad som faktiskt händer med materialet när det hettas upp. Därefter arbetade han några år på Väderstad.
– Det har aldrig varit några bekymmer att få jobb som utbildad svetsare, berättar John.
Tjusningen med att arbeta som svetsare är att man får komma med egna lösningar när man stöter på något som är lite extra klurigt.
– Det viktiga är att det blir rätt, lägger John till.

Både John och William hoppas att eleverna som väljer tillgymnasiet vågar göra sina egna val och med tanke på efterfrågan så tycker de båda att Industritekniska programmet är ett bra val. Programmet passar unga som är kluriga, kreativa och gillar att arbeta praktiskt.